Efter att vi återvänt till Finland våren 1999 efter en 15 månaders vistelse i Singapore började jag fundera över försäkringsskyddet för familjens kamerautrustning. Före Singapore hade vi haft en rätt ordinär småbildsutrustning med ett par kamerahus med tillhörande optik. I Singapore hade jag kompletterat utrustningen med ett begagnat Nikon FE2 kamerahus (1983-1989) samt en begagnad mellanformatsutrustning.

Det som i det skedet oroade mig främst var att vi vid ett försäkringsfall inte skulle få ut ett realistiskt återanskaffningsvärde, då största delen av utrustningen hade ett antal år på nacken. Orsaken till det här är att de flesta försäkringsbolags ersättning för optisk utrustning baserar sig på ett s.k. dagsvärde, från vilket självrisken avdras. Det här dagsvärdet (i motsats till s.k. återanskaffningsvärde) bestäms på basen av inköpsdatum och antal år man haft utrustningen i sin ägo. I de flesta fall avskrivs utrustningens värde med 6-10% per år efter de första 1-2 åren. I allmänhet görs det en 6% avskrivning från inköpspriset eller 10% från restvärdet, se http://www.vakuutusneuvonta.fi/Vakuvert/koti2000/kotita12.htm och http://www.vakuutusneuvonta.fi/Vakuvert/koti2000/kotita13.htm för närmare jämförelser.

Det här är inget större problem om man kontinuerligt uppgraderar sin utrustning, däremot är det problematiskt om man köper och behåller kvalitetsutrustning i ett flertal år. Speciellt begagnad kvalitetsoptik och "klassiska" kameramodeller (Nikons F serie, FM, FE2, Canons proffsmodeller, Leica, Contax, Pentax LX, mellan- och storformatsutrustning, etc.) är i farozonen, eftersom de här produkterna har ett mer eller mindre fixerat värde på begagnatmarknaden. I mitt fall faller en stor del av optiken och ett par kamerahus i den här kategorin.

Det var först under år 2000 som jag närmare bekantade mig med de olika alternativen på försäkringsmarknaden, eftersom jag ansåg att vår normala utvidgade hemförsäkring inte gav ett fullgott skydd. Jag undersökte följande alternativ:

• Tilläggsförsäkring till hemförsäkringen: det alternativet fanns inte att tillgå för vår hemförsäkring. Det här kunde i andra försäkringsbolag vara ett beaktansvärt alternativ.
• Separat kameraförsäkring från annat försäkringsbolag: Tyvärr är de här kameraförsäkringarna gjorda för proffsens behov - en offert jag fick var 10 mk om dagen, dvs. 3650 mk i året...
• Flytta hem- och övriga försäkringar till annat försäkringsbolag, vilkas ersättningar baseras på återanskaffningsvärdet. Jag valde Företagarnas Fennia för att det är ett av de få försäkringsbolag som inte har årlig avskrivning för optisk utrustning. De ansåg att hela utrustningen inte kunde anses vara "ordinärt" hemlösöre, så jag hamnade att teckna en tilläggsförsäkring för mellanformatsutrustningen. Den första offerten jag fick var väsentligt dyrare än min gamla hemförsäkring, eftersom den baserade sig på en uppskattning av hela lösörets värde. Då jag klagade över priset ändrades beräkningsgrunden för det "normala" lösöret till bostadens area. Nu är priset endast ca 300 mk högre än min gamla försäkring, vilket jag tycker är skäligt med tanke på värdet av utrustningen samt det utökade skyddet (utan mellanformatsutrustningen skulle priset ha varit nästan det samma som för den gamla försäkringen).

Jag är nöjd med bytet av försäkringsbolag, eftersom jag anser att den enda rimliga ersättningsgrunden är återanskaffningsvärdet. Det här betyder inte att försäkringen skulle vara fullkomlig, den har faktiskt ett par signifikanta brister. Den ideala kameraförsäkringen skulle enligt mig ha följande egenskaper:

1. Ersättning enligt återanskaffningsvärde, som i min nuvarande försäkring.
2. Giltighet globalt. Det här var en sak jag missade med den nya försäkringen: "Försäkringen gäller även sådan lösegendom som tillfälligt (högst 1 år) flyttats eller flyttas från den i försäkringsbrevet nämnda platsen till annan plats i Norden, då avsikten är att lösegendomen återställs till den i försäkringsbrevet nämnda platsen". Förra försäkringen hade inte motsvarande geografiska begränsning. Tyvärr är normala reseförsäkringar i allmänhet begränsade till 10-15000 mk ersättning för hela resgodset, och flygbolagens ersättningsskyldighet är ännu mindre. En tilläggsreseförsäkring för 60% av utrustningen skulle tyvärr kosta över 400 mk per år.
3. Giltighet också i låst men obevakad bil. Det här är tyvärr en begränsning som förekom både i min gamla och nya försäkring: "De här uppräknade föremålen skall övervakas oavbrutet, då de befinner sig i bil, husvagn, lätt släpvagn, båt eller tält: optisk och elektronisk apparatur...". Det här är en väsentlig begränsning om man rör sig med bil, eftersom man i princip inte ens kan gå på kaffe utan att ta utrustningen med sig.

Om någon har hittat en försäkring som uppfyller alla de här kriterierna så mottas tips med tacksamhet. Innan ni alla nu rusar och byter försäkringsbolag kan jag upplysa om att SKsL som bäst förhandlar om kameraförsäkring för sina medlemmar, men vi vet ännu inte om och när den förverkligas och vilka villkoren kommer att vara. Jag hoppas åtminstone att den skulle fylla ovanstående kriterier.

-- Anders Blomqvist (anders.blomqvist@bigfoot.com), April 10, 2001